Nu en kvart senare så har jag inte bara en början längre.
Nu har jag ett slut också.
Men vad hjälper det???
Inte ett dugg. Inte nu i alla fall.
Det slår mig att jag skriver början och slutet nu, men jag vet inte vad som ska hända där emellan. Det kanske inte är meningen heller.
Kanske ska de där få futtiga raderna ligga där som skräp i flera år tills jag hittar dem en dag och tänker: Wow! Det här är precis vad jag behöver! En början och ett slut.
Det kommer som allra, allra minst att dröja tre år tills dess för när jag skriver nu så kommer jag på eller improviserar början och sen skriver jag mitten och medan jag skriver allt det där i mitten så kommer jag på vad som ska hända i slutet och när jag väl kommit till slutet. Då skriver jag slutet.
En gång i högstadiet fick vi prova på att skriva en berättelse utifrån ett slut som någon annan hade skrivigt. För att göra en lång historia kort så blev den varken klar eller bra.
Jag ritade en ganska snygg bild av hjältinnan dock, snygg i den mening att jag inte ritade så bra, men inte mycket sämre än vad jag ritar nu.
Här skriver jag inte bara om mitt skrivande, jag lägger även upp några av mina små alster här.
söndag 30 januari 2011
Det suger!
Det som just har hänt suger riktigt j ordentligt mycket!
Jag skrev just världens bästa inledning till en berättelse, men jag har ingen j fortsättning till den!
Det suger! Suger suger suger suger!
Inledningen är så himla bra, men jag kan inte fortsätta för jag vet inte vad det ska handla om, jag vet inte vad som ska hända, jag har inga färdiga karaktärer i huvet eller någonting.
Jag skrev just världens bästa inledning till en berättelse, men jag har ingen j fortsättning till den!
Det suger! Suger suger suger suger!
Inledningen är så himla bra, men jag kan inte fortsätta för jag vet inte vad det ska handla om, jag vet inte vad som ska hända, jag har inga färdiga karaktärer i huvet eller någonting.
måndag 24 januari 2011
En halv sida kvar
Just nu har jag in i helsike svårt att bli klar med en bit som jag ska skriva.
Jag har bara en halv sida kvar, men jag kommer inte på vad jag ska skriva.
Bestämde mig för att skriva lite här, det kanske löser upp mina kreativa knutar. Jag hoppas att det för det i alla fall för det är lidelsefullt att nästan vara klar med en text och sen inte veta hur man ska avsluta stycket.
Kanske ska jag låta bli att tänka på det som att jag ska avsluta ett stycke och bara skriva på tills det tar stutt, men just nu så verkar det som om det redan har tagit stutt. En halv sida för tidigt.
Jag kanske ska skriva ut det jag funderade på att skriva ut i texten. Kanske inte. Jag vill gärna att läsaren ska börja undra och tänka "Jaha? Vad hände nu då?", men jag kanske nte gör just den grejen på rätt sätt. Jag kanske måste skriva ut i alla fall hälften av det jag tänkte.
JOBBIGT!!!
Jag får försöka. Jag kan inte göra annat än försöka.
Jag har bara en halv sida kvar, men jag kommer inte på vad jag ska skriva.
Bestämde mig för att skriva lite här, det kanske löser upp mina kreativa knutar. Jag hoppas att det för det i alla fall för det är lidelsefullt att nästan vara klar med en text och sen inte veta hur man ska avsluta stycket.
Kanske ska jag låta bli att tänka på det som att jag ska avsluta ett stycke och bara skriva på tills det tar stutt, men just nu så verkar det som om det redan har tagit stutt. En halv sida för tidigt.
Jag kanske ska skriva ut det jag funderade på att skriva ut i texten. Kanske inte. Jag vill gärna att läsaren ska börja undra och tänka "Jaha? Vad hände nu då?", men jag kanske nte gör just den grejen på rätt sätt. Jag kanske måste skriva ut i alla fall hälften av det jag tänkte.
JOBBIGT!!!
Jag får försöka. Jag kan inte göra annat än försöka.
söndag 23 januari 2011
Min artikel på hela hälsingland har blivit publicerad!
Jag är överlycklig!
Jag är medlem på Hela Hälsingland, där kan medlemmarna skriva egna artiklar, man behöver inte skriva as bra, men i alla fall...
I och med att man skriver artiklar där så har man chans att bli publicerad!
Och det har jag blivigt. Idag! I Bollnäs nytt.
Jag är jätteglad!
Artikeln som har blivigt publicerad heter: Jag och mina böcker (Del 1).
Asså fatta att jag känner mig stolt, mallig och alldeles j**** superglad och belåten!
Hahaha!
Jag har aldrig fått MVG som betyg, men om jag skulle gissa så tror jag att det är så här bra det skulle kännas.
XD
Jag är medlem på Hela Hälsingland, där kan medlemmarna skriva egna artiklar, man behöver inte skriva as bra, men i alla fall...
I och med att man skriver artiklar där så har man chans att bli publicerad!
Och det har jag blivigt. Idag! I Bollnäs nytt.
Jag är jätteglad!
Artikeln som har blivigt publicerad heter: Jag och mina böcker (Del 1).
Asså fatta att jag känner mig stolt, mallig och alldeles j**** superglad och belåten!
Hahaha!
Jag har aldrig fått MVG som betyg, men om jag skulle gissa så tror jag att det är så här bra det skulle kännas.
XD
lördag 22 januari 2011
Drömar ger mig inspiration
Det är konstigt hur saker kommer till en. Bara så där!
Jag brukar drömma om saker som jag sen skriver om. Tillexempel den uppgift på tre sidor som jag skrev till skolan förra veckan och som jag nu ska fortsätta att skriva på. Fem av de nästkommande sidorna ska få tjänstgöra som skoluppgif de också.
Idén eller kanske snarare idéerna kom till mig i nattens dunkla virrvar.
Det var några dagar innan julafton drömde jag att jag var ute i skogen och skulle hugga en gran med mammas sambo, Christer. Han försvann senare i drömmen på något oförklarligt vis och det gjorde bilen också och varken Christer eller bilen dök upp igen. Ialla fall...
I skogen träffade jag på en grupp kenturer, allihop var kvinnor. Ledaren var väldigt vacker, men inte så trevlig direk.
I drömmen hade jag ett minne av att jag hade träffat en annan grupp kenturer förut på samma plats, men att den gruppen bara hade bestått av män.
Tydligen var det min uppgift att få de båda grupperna att sammsas (igen) de var tydligen oense över något, vad vet jag inte, men det var ingen som sa att det var min uppgift eller så i drömmen, det var mer än kännsla som jag kom att tänka på efter en stund.
Den andra drömmen, ja det var två olika drömmar och dessutom vid olika tillfällen, drömde jag några dagar efter julafton.
Jag skulle spela Romeo, lite konstigt, men en dröm är ju en dröm. Jag kunde inte mina repliker, någon/några jävlar snodde mitt manus och min tröja så under premären, innan jag skulle ut på scenen så fick jag springa och leta efter ett nytt manus och min tröja. Jag sprang till ett bibliotek som låg i samma hus tydligen. Jag letade och letade, tillslut så hittade jag manuset.
Då såg jag något konstigt i en spegel. En liten rund figur som försvann in i ett hål i väggen bakom mig. Jag tittade bakom mig, men kunde inte se någonting. Jag tittade in i spegeln igen och kunde se hålet i väggen. Jag vred på huvudet och tittade igen och den här gången kunde jag se hålet med egna ögon. Jag böjde på mig och gick in. Där satt den lilla runda figuren och väntade på mig. Han och jag pratade. Jag berättade om mitt problem med att komma ihåg replikerna. Han tog fram ett pergament och magiskt bläck. Han skrev min nästkommande replik i min handflata och förklarade sedan att om han skrev mina repliker på pergamentet med det magiska bläcket så skulle de dyka upp i min hand. Jag tackade så mycket och sprang iväg för jag skulle snart in på scenen.
Jag gjorde entré sa mina repliker med hjälp av den lille figuren och det magiska bläcket.
Hon som spelade Julia frågade, medan vi fortfarande var ute på scenen: "Men... varför har du ingen tröja på dig?"
Smidig som jag tydligen är i drömvärlden så inprovicerade jag och sa: "Det var ett par tjuvar som stal den från mig."
Det var de här två drömmarna som gav mig idén.
Det är väldigt konstigt hur saker kommer till en när man minst väntar sig det.
Jag stod duschen några dagar senare och funderade på vad den lille figuren skulle heta. Nonsensordet Hinkebunk dök plötsligt upp i mitt huvud.
"Hinkebunk," tänkte jag. "Ja, men det låter ju skitbra!"
Det är skumt när såna saker bara poppar upp i huvudet på en.
Jag brukar drömma om saker som jag sen skriver om. Tillexempel den uppgift på tre sidor som jag skrev till skolan förra veckan och som jag nu ska fortsätta att skriva på. Fem av de nästkommande sidorna ska få tjänstgöra som skoluppgif de också.
Idén eller kanske snarare idéerna kom till mig i nattens dunkla virrvar.
Det var några dagar innan julafton drömde jag att jag var ute i skogen och skulle hugga en gran med mammas sambo, Christer. Han försvann senare i drömmen på något oförklarligt vis och det gjorde bilen också och varken Christer eller bilen dök upp igen. Ialla fall...
I skogen träffade jag på en grupp kenturer, allihop var kvinnor. Ledaren var väldigt vacker, men inte så trevlig direk.
I drömmen hade jag ett minne av att jag hade träffat en annan grupp kenturer förut på samma plats, men att den gruppen bara hade bestått av män.
Tydligen var det min uppgift att få de båda grupperna att sammsas (igen) de var tydligen oense över något, vad vet jag inte, men det var ingen som sa att det var min uppgift eller så i drömmen, det var mer än kännsla som jag kom att tänka på efter en stund.
Den andra drömmen, ja det var två olika drömmar och dessutom vid olika tillfällen, drömde jag några dagar efter julafton.
Jag skulle spela Romeo, lite konstigt, men en dröm är ju en dröm. Jag kunde inte mina repliker, någon/några jävlar snodde mitt manus och min tröja så under premären, innan jag skulle ut på scenen så fick jag springa och leta efter ett nytt manus och min tröja. Jag sprang till ett bibliotek som låg i samma hus tydligen. Jag letade och letade, tillslut så hittade jag manuset.
Då såg jag något konstigt i en spegel. En liten rund figur som försvann in i ett hål i väggen bakom mig. Jag tittade bakom mig, men kunde inte se någonting. Jag tittade in i spegeln igen och kunde se hålet i väggen. Jag vred på huvudet och tittade igen och den här gången kunde jag se hålet med egna ögon. Jag böjde på mig och gick in. Där satt den lilla runda figuren och väntade på mig. Han och jag pratade. Jag berättade om mitt problem med att komma ihåg replikerna. Han tog fram ett pergament och magiskt bläck. Han skrev min nästkommande replik i min handflata och förklarade sedan att om han skrev mina repliker på pergamentet med det magiska bläcket så skulle de dyka upp i min hand. Jag tackade så mycket och sprang iväg för jag skulle snart in på scenen.
Jag gjorde entré sa mina repliker med hjälp av den lille figuren och det magiska bläcket.
Hon som spelade Julia frågade, medan vi fortfarande var ute på scenen: "Men... varför har du ingen tröja på dig?"
Smidig som jag tydligen är i drömvärlden så inprovicerade jag och sa: "Det var ett par tjuvar som stal den från mig."
Det var de här två drömmarna som gav mig idén.
Det är väldigt konstigt hur saker kommer till en när man minst väntar sig det.
Jag stod duschen några dagar senare och funderade på vad den lille figuren skulle heta. Nonsensordet Hinkebunk dök plötsligt upp i mitt huvud.
"Hinkebunk," tänkte jag. "Ja, men det låter ju skitbra!"
Det är skumt när såna saker bara poppar upp i huvudet på en.
fredag 21 januari 2011
Svårt...?
Jag vet inte vilket som jag tycker är svårast, att skriva när jag har en massa annat som måste göras eller göra en massa annat när jag heller vill skriva...
Jag är nog ändå böjd att tro det senare efter som att jag sitter här nu.
Men jag ska ta i tur med alla mina sysslor snart. Om en liten stund.
Jag kände bara att jag ville skriva det här.
Om jag blir författare, erkände författare som jobbar heltid med skrivandet, vilket jag hoppas på så får jag nog anställa en hushållerska eller bli bättre på att hålla ordning. Jag tror jag få bli bättre på att hålla ordning, det är mognare och billigare.
Nä, nu måste jag sätta fart! Så att jag får skriva någon gång :P
Hej svejs lingon fejs! Hej hopp din gamla...
Hehehe! Jag kände för att skriva det där. Hehehe!
Jag är nog ändå böjd att tro det senare efter som att jag sitter här nu.
Men jag ska ta i tur med alla mina sysslor snart. Om en liten stund.
Jag kände bara att jag ville skriva det här.
Om jag blir författare, erkände författare som jobbar heltid med skrivandet, vilket jag hoppas på så får jag nog anställa en hushållerska eller bli bättre på att hålla ordning. Jag tror jag få bli bättre på att hålla ordning, det är mognare och billigare.
Nä, nu måste jag sätta fart! Så att jag får skriva någon gång :P
Hej svejs lingon fejs! Hej hopp din gamla...
Hehehe! Jag kände för att skriva det där. Hehehe!
torsdag 20 januari 2011
Den jag tror att han är
Jag älskar honom
Nej
Jag tror jag älskar honom
Nej
Jag älskar hur han ser ut
Sant
Jag älskar honom
Nej
Jag tror jag älskar honom
Nej!
Jag älskar den jag tror att han är
Rätt!
Nej
Jag tror jag älskar honom
Nej
Jag älskar hur han ser ut
Sant
Jag älskar honom
Nej
Jag tror jag älskar honom
Nej!
Jag älskar den jag tror att han är
Rätt!
VARNING
Nedan följer några dikter, skrivna mellan 11:04-12:55, som kan uppfattas som stötande
Känsliga personer är här med varnade
Känsliga personer är här med varnade
Kniv och gaffel
Med kniv och gaffel
ska jag skära upp dig
öppna dig
ta ut ditt hjärta
och kasta det på sophögen
ska jag skära upp dig
öppna dig
ta ut ditt hjärta
och kasta det på sophögen
Då går han
Då går han
Utan mig
Fan!
Den jävlen!
Dumma tårar
Inte gråta!
Inte gråta!
Älskade han mig
ens alls?
Utan mig
Fan!
Den jävlen!
Dumma tårar
Inte gråta!
Inte gråta!
Älskade han mig
ens alls?
Sommar längtan i februari
Så kom den somriga längtan
Kvalet i februaridagen
Älskar?
Älskar inte?
Har någon svaret?
Det lönar sig inte
att fråga en blomma
Kvalet i februaridagen
Älskar?
Älskar inte?
Har någon svaret?
Det lönar sig inte
att fråga en blomma
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)