Inte min

Du är inte min.
Det retar mig att du inte är min
Jag vill ha dig
Här
Hos mig

Varje dag
Varje kväll
Varje natt
Varje morgon

Du är inte min
Inte min vän
Inte min bästa vän
Inte min hjärtevän
Inte min pojkvän

Inte min
Inte min fästman
Inte min make
Inte min

Eller jo…

I mina drömmar

Då
Är
Du
Min

Bara min

Ditt hjärtas slag i mitt bröst

Jag känner din beröring mot min hud.
Men hur vet jag att det är du?

Jag känner din andhämtning i mina lungor.
Men hur vet jag att det är du?

Jag känner ditt hjärtas slag i mitt bröst.

Jag vet att det är du.

Jäm-för-el-se

Ingenting

Jag är

Jag är ingen-ting
Jag är ingenting i jämförelse
I jämförelse

Jag är ingen-ting i jäm-för-el-se
med dig.

Du är inte heller något i jämförelse med

Mig

En frestelse övervunnen

Jag har stått emot något som för mig är svårt att motstå.
Jag har motstått att börja på en ny berättelse.
Suget var starkt, det är det alltid när jag får en ny spännande idé.

Men jag lyckades låtabli och jag är stolt över det.
Det är oftast alla de nya idéerna jag får som hindrar mig från att skriva färdigt.
När jag känner suget efter att börja på en ny skrividé så har jag två metoder.

Den första är att jag har bestämt mig för att hålla mig till en grej och då skriver
jag på den eller så skriver jag inte alls. Inte alltid så lätt, särskilt inte om jag
fått skrivkramp för den jag har bestämt mig för att avsluta, men då tycker jag att det är tillåtet att ta en kort paus.

Det andra är en väldigt bra invändning till att inte börja ett nytt projekt innan det
första är färdigt.
Det är jobbigt att börja ett nytt projekt, jag måste komma på, inte bara handlingen i stora drag utan också hitta på namn, utseende och personlighetsdrag till karaktärerna Det är förstås en massa mer, men det tror jag att du, kära läsare kan komma på själv.

Själva planerandet tar en så lång tid i början att jag hinner få avsmak på att skriva innan jag hunnit planera allt.
Jag tror att jag använde lite av båda metoderna idag.
Eller så tänkte jag, mer eller mindre omedvetet: "Nej, jag får inte börja på något nytt nu!"
Och dessutom vet jag att jag kan skriva ner idéerna så att de är sparade till ett mer lämpligt tillfälle.

Jag är hur som helst väldigt stolt över att jag lyckats motstå frestelsen

Mitt hjärtas längtan

Jag längtar...

Längtar
Längtar...

Jag längtar

efter det som känns så avlägset

Jag längtar efter det som känns avlägset,
men ändå...

Så nära

Jag längtar efter kommande dagar.

Lycka
Hopp
och
Förtröstan

Jag längtar efter
Dig

Min lycka
Mitt hopp
Min tillit

Forum rollspel

Övningsskriva kan man göra i godan ro på sin lilla kammare, men det blir tråkigt efter ett tag. Det blir till och med tråkigt att skriva fanfiction efter ett tag.

Jag har en lösning till det här.
Det fungerar alldeles utmärkt som övningskrivande + du är lite social samtidigt.

Forum rollspel.
Enkelt sagt: Du blir medlem på en sådan sida. Läser noga reglerna, skapar en karaktär, skriver en tråd (ett medelande) på en plats i forumet där din karaktär hör hemma. Sen är det bara att vänta på att någon ska svara.

Jag kan tipsa om en sida för forum rollspel redan nu. Jag är med på den.
Sidan heter Sallgand och är ett low-fantasy rollspels forum. Just nu håller den på att renoveras, men det går fortfarande att spela.

Det finns en chattruta där som man kan morssa på alla i och man kan dessutom skicka pm, personliga medelanden, till de andra deltagarna. De flesta där har msn också.

Det är bland annat tack vare forum rollspel som jag skriver överhuvudtaget idag.
Det är jätteroligt! Prova i alla fall om du känner dig manad!

Här är en direktlänk till Sallgand.

Writer's block

Jag har inte writer's block själv just nu, men jag hittade en jätterolig bild via google som jag vill visa.



Kalle och Hobbe är förövrigt skapad av Bill Watterson.
Jag hittade den när jag googlade på writer's block.
Här är en länk direkt till sidan.

Jag tycker att den är kul.

Angående writer's block eller skrivkramp som det heter på svenska är alltså när en författare av någon märklig anledning inte kan få ur sig ett ord. Jag tror att det här tar sig olika uttryck för alla, att två författare känner olika när de har skrivkramp.

Jag har hört många olika versioner av hur man ska bota skrivkramp. En av dem är att man ska fortsätta skriva trots att det har tagit stutt. Den idén tror inte jag på. Jag tror att det är bättre att göra något annat, skriva något annat, gå och diska, ta en promenad, titta på tv eller meditera.

Jag har upplevt skrivkramp, men jag kallar det inte skrivkramp. Skrivkramp känns för mig som om man vet precis vad man ska skriva, men inte kan få ut det. Det har jag också varit med om, men då är det bara att jag behöver ta en paus på ca 24 timmar, det är typ som träningsvärk.
Det jag tycker är skrivkramp är när jag inte kommer på vad jag ska skriva, men det här lilla fenomenet kallar jag idétorka och det är mycket mer problematiskt än att inte få ur sig orden på pappret.

Jag tror att jag ska börja kalla skrivkramp för skrivvärk.

Jag har ett till tips som går att använda på både skrivklåda och idétorka:
Gå och sätt dig på en ny plats. Sätt dig på ett kafé eller vilken annan miljö du än kan komma på.
Det brukar funka för mig. Om det inte funkar att bara sätta sig på i en annan miljö så ta det ett steg längre, skriv något annat en stund. Eller om du hellre vill: prova något nytt tillexempel beställa något som du inte har ätit förut eller sitta någonstans där du inte brukar sitta.